Ja alltså, kan livet bli värre än så här?!? Hmm, ja det får vi hoppas.. Nä men skämt å sido, så illa är det inte.. Men jag ska ju springa Vårruset på måndag kväll å Göteborgsvarvet om en vecka, på lördagen. Tränat inför det hela vintern å framförallt senaste veckorna. Har inte kunnat springa sen förra lördagen för min mage har varit totalpaj hela veckan. Å känt mig yr å allmänt konstig. För att detaljera mig har jag haft diarré både med och utan blod i.. Inte kunnat behålla nån mat, var på vårdcentralen i onsdags men skulle avvakta å återkomma om inte blodet försvann, vilket det tack å lov gjorde.. Igår började det kännas mer okej å jag kunde äta normalt. Vad händer då? Jo då får jag nån låsning i STORTÅN å får sån känsla ni vet, som om den behöver knäckas till.. Så går å sparkar å drar för att knäcka den rätt. Slutar med att den e så svullen att jag inte kan stödja på den. Varför FOTEN liksom, varför inte tummen?!?! Skulle sprungit sista ggn innan loppen nu på morgonen, men tån gör ont å verkar behöva vila, låter det inte så?

Så det e väl bara att hoppas att man inte tappar kondition på 10 dagar!!! Buhuuuu... Egentligen är det väl inte i hela världen, bara så störigt när man kämpat för att hålla igång så länge.. Jaja nu ber vi får min lilla tå!

För övrigt ska jag kolla på motorcykel idag :) sen blir det kanske Båstad, men vilket "skit"väder idag.. Blåsigt kallt å jävligt.. Jaja. Nu har jag klagat färdigt!! :)

Hoppas ni andra mår bättre!