Det var en härlig promenad.. var ute och gick lite mer än en timme, och jag undrar om man skulle kunna gå ut och bara vandra ensam i en timme om man inte hade musik? Vågar inte ens prova.

Jag kollade förresten min skol-mail precis.. Och jag klarade Zoofysiologi-tentan också!!! ÅÅH jag blev så glad att jag skrev "YES" rätt ut för att 2 sekunder senare pusta ut för att Erika gått till skolan för att plugga. Ingen hörde alltså. Mer än de 150 myrorna som har party under mig just nu, där jag och Ellen spillde Sourz. Ja, jag skaaaa torka upp det.
Nästa vecka är det egentligen omtentavecka; massa stackars kompisar som ska omtenta Kemi, Cellbiologi och annat räligt. Och jag har ingenting! Åh vad det känns härligt!

Jag skrev precis ett långt sms till en vän när jag varit ute på min promenad. Man tänker så mycket när man går. Såhär löd i alla fall smset:

"Min bok fick mig att tänka. Jag känner mig inte lycklig. Men varför inte? Jag har världens underbaraste vänner och familj, jag är inte världens fläskberg, det finns killar som är intresserade av mig, jag går i skolan och gör nåt av mitt liv... Ja. Sånt. Och vad FAN ska man ha en pojkvän till? Går inte när jag e svettig typ alltid. Okej, iaf just nu. Men ändå. Och okej, en dag kan jag och min pojkvän ligga på stranden och sola och bada och ha kul. Sen gå en skön promenad, kolla solnedgången. Sen hem och laga mat. Sen se en bra film. Men. Sen då? Vad sjutton ska vi göra dagen efter? Va? Va? Va? Samma igen? Gå på bio? Och efter det? Shoppa? Jaha, men nästa problem. Vad ska vi göra dagen efter det? Shit, jag blir rädd för mig själv."

Fan vad jag är otacksam, okänslig, egoistisk. Här har jag läst en bok om en som ska dö av sin cancer inom 6 månader, och jag klagar på mitt "perfekta" liv.

Herregud, vad hade man gjort? 6 månader kvar? Vad hade ni?